I ett hus vid skogens slut

Är det kanske någon som undrar hur det gick med köksträdgårds-projektet jag
drog igång för ett par veckor sen? Då kan jag berätta att det har hänt en del!

Pga jobb och dåligt väder har det inte gått så fort fram som jag önskat men 
eftersom jag var ledig förra torsdagen spenderade jag nästan hela dagen ute.
Jag grävde och mätte och pillade och donade så nu är det bara sista lådan
som ska på plats och sen är det äntligen klart! Äntligen! ÄNTLIGEN!
(Okej, okej, jag har en del målning kvar också. Suck)
Att det sen fattas sisådär en 7 kubik jord är ju en annan sak ;-)
Måste dessutom komma ihåg att vid tillfälle köpa mer markduk att klä in lådorna
med, annars rymmer jorden mellan brädorna och det vore inte så kul.

Den första lådan som kom på plats är dock redan invigd och klar!
Min kära mor kunde inte låta bli att styra upp situationen på min födelsedag
när den ändå bara stod där helt klar och väntade på att användas.... så vi tömde
i all jord jag fått i present (TACK alla!) och platerade jordgubbarna jag fått (TACK
igen) och sådde lite fröer och lökar, SEN var mor nöjd och vi kunde grilla middag!


SNART klart nu..  Börjar ju likna nåt faktiskt!
Bara att gräset är grönt gör ju att det ser mycket roligare ut än första bilden!

Jag känner mig helt utanför världen idag.
Som om jag bor långt inne i en dimmig skog utan telefon.
Som om ingen kan nå mig och ingen kan se mig.
Kanske är det även tvärtom. Hur kan det komma sig?

Vad kan man göra med en sån dag?

..är varken lätt eller särskilt kul!
Jag vet aldrig vad jag ska skriva och det är knöligt att formulera mig så det inte
låter som om jag har stulit ansökan rakt av från en AF-folder om jobbsökning.

När man sen får läsa detta kan man ju inte bli annat än modfälld.
Man inser ganska snabbt att det kommer bli en jääääävlans konkurrens och
det betyder ju att man måste vässa sitt supervässade cv YTTERLIGARE!
Utan att låta som en AF-folder.


Mest förekommande läte just nu: SUCK